Mörkarna

Innan vi går vidare till floppspelet ska vi säga några ord om mörkarna. Hittills har vi hela tiden utgått ifrån att den stora mörken är lika stor som spelets lägsta insats och att den lilla mörken är hälften av den. Det kallas för en 1/2- eller 2/4-struktur (eng. blind structure), vilket helt enkelt betyder att lilla mörken satsar en spelmark och stora mörken två (eller två och fyra). I 10/20-limitspel är mörkarna alltså fem och tio kronor.

Men satsningsstrukturen är inte alltid likadan. Ibland kan den vara 2/3 och då börjar lilla mörken spelet med två marker och stora mörken med tre. Om spelet är 15/30 Limit-Hold’em är stora mörken 15 och lilla mörken 10, alltså inte hälften av stora mörken utan två tredjedelar av den. En sådan skillnad mellan mörkarna kan verka betydelselös, men dess inverkan på spelet är förvånansvärt stor. Om lilla mörken inte är hälften av den stora, utan två tredjedelar, blir grundinsatserna högre för spelarna. Att lägga mörkarna tär på spelkassan, så spelaren kan inte vara så tight som i ett 1/2-spel med lägre mörkar. Då mörkarna är 2/3 är spelen ofta lösare än i 1/2- eller 2/4spel. För din del innebär det att du bör spela lite flera händer och anpassa
din speltaktik litegrann.

Den största skillnaden är, att i ett 2/3-spel behöver lilla mörken bara lägga till 1/3 för att se floppen om ingen höjt under första satsningsrundan. Det lönar sig nästan alltid för honom att syna, för han har nu väldigt höga pottodds för sin investering. Om spelet är 15/30 limit och två spelare har synat är potten redan 55 kronor då lilla mörken ska tala. Det kostar honom bara 5 kronor att syna. Pottoddsen för hans investering blir alltså 11:1. I det läget är det nästan obligatoriskt att syna, oavsett vilka kort man har.

Om strukturen är 2/4 är situationen en helt annan. Vi antar att mörkarna är 10/20 kronor. När lilla mörken står i tur finns redan stora mörken och två betar i potten, totalsumman är 35 kronor. Att komplettera kostar fem kronor för lilla mörken, vilket ger pottoddsen 7:1. Det är inte så dåligt, men många av de händer som var spelbara i det förra exemplet faller nu bort. Du bör alltså spela färre händer och en aning mera tight än i 2/3-spel.

Det här kan verka petigt, men det är faktiskt mycket nyttigt att förstå dessa mekanismer. För det första understryker det att Hold'em är ett mycket strukturerat spel, som baserar sig på odds och väntevärden och där man alltid försöker få så mycket betalt som möjligt för sina satsade pengar. Amerikanerna talar om value, vilket skulle kunna översättas med odds i förhållande till chans och som är ledstjärnan för alla former av spel om pengar.

För det andra kommer du att märka att en viss mörkstruktur passar just dig. Om du är en aggressiv och lös spelare och du vill spela många händer ända fram till floppen passar 2/3-strukturen dig. Om du är tight och bara vill spela starka, höga händer ska du välja ett bord som har en 2/4- eller 1/2struktur. När du väljer mörkar har du automatiskt vänt sannolikhetskalkylens och statistikens lagbundenhet till din fördel.

Det finns ännu ett skäl att granska mörkstrukturen. Startkorten kan spelas ganska mekaniskt men under de följande satsningsrundorna kommer oddsen att bli en viktig del av spelet. Vi har redan nämnt pottodds och i kapitel 7 kommer vi att bekanta oss närmare med dem. På floppen bedömer du hur stark din hand är och vilka chanser den har att utvecklas till en vinnande hand i förhållande till pottens nuvarande storlek. Ju större potten är desto svagare kort med sämre vinstchans kan du spela. Du måste alltså alltid hålla koll på hur stor potten är. I limitspel är det lättast att tänka sig att potten består av enheter, inte kronor eller dollar, där stora mörken är en enhet. Mörkarna är bland de viktigaste arbetsredskapen i Hold’em.