Pottodds

Innan vi fördjupar oss i floppspelet ska vi bekanta oss lite närmare med begreppet pottodds. Det innebär att du kan se vilka chanser du har att förbättra din hand i förhållande till vad det kommer att kosta dig, alltså vad du måste betala för att få se nästa kort. Pottodds är till stor hjälp i situationer, där du sannolikt inte har den bästa handen och funderar på om det lönar sig att syna en annan spelares insats. Frågan lyder då: Lönar det sig att betala X (det pris min motspelare begär) för en pott av den här storleken, när sannolikheten för att min hand ska bli en vinnande hand är Y? I poker måste man få så mycket valuta för pengarna som möjligt för att det ska vara någon idé att syna.

Pottodds räknas ut med en enkel operation: den begärda insatsens storlek i förhållande till de pengar som redan finns i potten, alltså pottens storlek. Om det finns 50 kronor i potten och den senaste insatsen var 10 kronor, så är förhållandet mellan din investering och potten 5:1 (som du kanske kommer ihåg från skolmatematiken är 5:1 inte 1/5, utan 1/6). Det betyder alltså att du får tillbaka det du har satsat, om du vinner en gång av sex. Sedan gäller det att ta reda på om dina kort är sådana att sannolikheten för att de ska kunna förbättras och bli en vinnande hand är ens en på sex. Är dina chanser att förbättra handen större än pottoddsen lönar det sig att betala. Är chanserna sämre ska du folda. Som vi redan nämnt är sannolikheten 12 procent för att ett par ska bli en triss. Det sker alltså ungefär en gång på sju och en halv. Kortoddsen (eng. drawing odds) är då 7,5:1.

Om dina chanser att förbättra handen är större än pottoddsen lönar det sig att syna, take the odds. Men hur vet du hur stora chanser du har att vinna? Den uppskattningen gör du utifrån antalet osedda kort och antalet kort som kan hjälpa dig, s.k. outs (eng. outs). När spelet har framskridit till floppen i Hold’em har du sett fem kort: dina egna startkort samt de tre som ligger på bordet. Av kortlekens 52 kort har du alltså inte sett 47. Kom ihåg siffran 47, för det är det tal man utgår ifrån när antalet outs räknas. Ett exempel: Om du har Q. Q. och floppen är K72, finns det två osedda kort (Q. Q.) som kan ge dig triss. De övriga 45 korten har du ingen nytta av. Du kan alltså få triss i två fall, i 45 fall får du det inte. Sannolikheten för att du ska få triss är då 45:2, eller 22,5:1. Så om kortoddsen är ca 23:1 mot dig och potten ger t.ex. 15:1 är den inte tillräckligt stor för att du ska kunna fortsätta om du är säker på att din motståndare har en bättre hand. Eftersom kortoddsen är lägre än pottoddsen kommer du i det långa loppet att förlora om du betalar med dina par. Folda korten då du har oddsen emot dig.

Men om det istället visar sig att floppen är K. 7. 2. och du fortfarande har Q. Q.? Nu har du chansen att förutom triss också kunna få en färg. Vi antar att potten är densamma och att den ger samma odds, 15:1. Hur många outs har du nu? Du har två outs till triss. Du ser fyra klöver, det finns alltså nio osedda. Antalet outs blir sammanlagt 11, och chanserna att förbättra din hand är 36:11, eller 3,3:1. Då du jämför pottoddsen med kortoddsen märker du, att du kan förbättra din hand till ett mycket överkomligt pris! I detta fall måste du anta att din motståndare inte har klöveresset i sin hand.

Tumregeln för pottodds är denna: Ju större potten är, desto färre outs (dragkort) behöver du. Och tvärtom: Ju mindre potten är, desto större skäl att folda. I små potter blir väntevärdet (se kapitel 17) lätt negativt om du inte har en toppenhand. Principen är enkel en räkneoperationerna kan kännas besvärliga, till en början rentav övermäktiga. Men ge inte upp. Med lite övning går det snart som en dans och du klarar av att göra räkneoperationerna på några sekunder. Det är bara fråga om addition och division – och det är lättare att räkna om du kan räkna potten i enheter, antal betar. Om du till exempel sitter i sen position och två spelare före dig har kommit med i spelet så räknar du snabbt ut pottoddsen så här: Mörkarna utgör 1,5 insatser, de som har synat har betalat 2, sammanlagt alltså 3,5 insatser. Dina pottodds är 3,5:1. När insatserna fördubblas på turn delar du antalet dittills gjorda insatser med två så stämmer kalkylerna också i fortsättningen. Allt detta bygger på antagandet att du kan vinna om dina kort får hjälp. Det är onödigt att räkna odds om du är säker på att din hand förlorar, även om den skulle få hjälp. I ett tidigt skede av spelet och från en tidig position måste man också beakta, att eventuella höjningar och insatser under senare rundor har stor inverkan på oddsen. Pottodds spelar en mycket större roll på floppen, då de flesta korten redan är synliga och du börjar få en bild av hur din hand kan utvecklas, än då du spelar startkorten. Men de sista två korten kan också ha avgörande betydelser för dina vinstchanser. Om det här med sannolikhetskalkyler inte känns övertygande lönar det sig att komma ihåg att kasinona får sina enorma vinster just genom att de utnyttjar matematikens lagar. På ett kasino erbjuds sannolikheter som alltid gynnar huset och som gör att spelarna kan vinna bara om de har enorm tur.

Skillnaden till kasinots fördel behöver inte vara mer än några procentenheter. Det räcker mer än väl om kasinot har tillräckligt många spelare som spelar tillräckligt ofta. En liten fördel som upprepas många gånger innebär, att det på lång sikt bara finns en vinnare. Kasinot lämnar inget åt slumpen. Gör inte det du heller! Vi återkommer till odds längre fram i boken.