Kortodds

Du har redan bekantat dig lite med kortodds (eng. drawing odds), alltså sannolikheten för att förbättra sin hand. Sannolikheterna kan man förstås lära sig utantill (se tabellerna på sid. 342-353) men kortoddsen kan också räknas ut. Beräkningarna bygger på antalet osedda kort i förhållande till antalet kort, som kan hjälpa dig förbättra handen (outs). I Hold’em har spelaren på floppen 47 osedda kort och på turn 46. På river finns det naturligtvis inga outs längre.

Om din hand är exempelvis A. 9., floppen K. 9. 6. och du anser att du har ett par i kungar emot dig, så är kortoddsen 9:1. Du är alltså i underläge med 9:1 (eng. underdog, dog). I nio fall av tio förbättrar du inte din hand med nästa kort. Räknesättet är följande: På floppen finns 47 osedda kort. Av dem kan tre ess och två nior hjälpa dig att få en vinnande hand. Du har således fem outs och 42 kort som inte hjälper dig. Kortoddsen är 5:42, förkortat 1:8,4. Om du inte tror att ett ess hjälper dig att vinna (om motspelaren har AK), så är dina enda outs två nior. Då är oddset 2:45.

Låt oss ta ett exempel också från turn. Om du på turn har ett färgdrag är de osedda korten 46, av vilka nio ger dig färg. Sannolikheten för att du får din färg är 9:37. Så 37 gånger av 46 får du inte din färg, 9 gånger av 46 får du den. Förkortat och avrundat blir det 4:1. Uttryckt i procent är sannolikheten för att lyckas 19 procent (9/46x100).

Det är mycket vanligt att spelare överskattar antalet outs. Vi tittar igen på exempelhanden A. 9. och floppen K. 9. 6.. Om du har en triss mot dig har du inga direkta outs. Ifall du hade 6. 5. och floppen är A. 8. 7. skulle du ha ett öppet stegdrag och åtta outs: fyra fyror och fyra nior. Skulle någon av motståndarna ha ett färgdrag har du bara sex outs, och om någon i sin hand har JT (eller T6) skulle nian ge dig en lägre tege än hans. Då har du bara tre säkra outs: 4., 4. och 4.. Dessutom är det möjligt att någon annan spelare har 65 på hand. Då vinner du alltså bara en halv pott med ditt drag. Det värsta skräckscenariot ger dig en och en halv out. Det lönar sig i praktiken att utgå från lite färre outs än beräknat, om de verkar osäkra. I exempelfallet är en bra uppskattning sex outs. Ofta är du inte uppe mot ett färgdrag, men någon gång kan du ha både ett färgdrag och TJ eller en annan 65 mot sig. Är det många spelare med i potten måste du förhålla dig mera reserverad till antalet outs, än om du bara har en motståndare. Exempelvis kan överkort aldrig räknas som fulla outs i Texas Hold’em med många deltagare. Motståndaren kan ha ett par med din kicker, vilket minskar antalet outs till tre. Han kan till och med ha triss och då har du inga outs. Många räknar med sex outs då de floppar två överkort. Vanligtvis måste man dra ner rejält på detta antal.

En del av outsen är uppenbara, andra inte. Ibland kan spelare underskatta antalet outs. Du bör vara noggrann med antalet outs. För varje drag du hittar ökar värdet på din hand och ofta betydligt mera än du tror. Vi antar att du har en hand som är underdog med 8:1. Du lägger märke till ett tillläggsdrag, vars odds är 20:1 – inte så bra alltså. Men den hjälp du får av den ”nya” möjligheten är ändå avsevärd: oddsen är 11,5 och 5 procent, sammanlagt 16,5 procent. Räknar du om procenten till odds märker du, att du nu ligger under med 5:1 och inte med 8:1. På så sätt kan många händer, som man tänkt folda förvandlas till spelbara händer. Typiska extra outs är t.ex. backdoor färg- eller stegdrag, alltså situationer där spelaren kan vinna om han får de kort han behöver både på turn och på river.