Penningodds

Enbart kortodds räcker inte. Man behöver också ta hänsyn till andra odds, här kallade penningodds (eng. money odds). Det betyder att du jämför den insats som krävs av dig med antingen hur mycket pengar som redan finns i potten, hur mycket pengar som krävs för den här satsningsrundan eller med de pengar som kan ackumuleras i potten under de följande rundorna:

• Förhållandet mellan din insats och den nuvarande potten ger dig pottoddsen (eng. pot odds).
• Förhållandet mellan din insats och de pengar som tillkommer i potten under denna runda ger dig satsningsoddsen (eng. bet odds).
• Förhållandet mellan din insats och de pengar som kommer att samlas i potten under de följande rundorna ger dig implicita odds eller omvända implicita odds (eng. implied odds och reversed implied odds).

Ibland är dina odds bättre eller sämre än du tror. Grundtanken med dessa odds är att de berättar för spelaren, hur stor vinst man kan göra med de investerade pengarna, alltså väntevärdet för att delta i potten.

Pottodds

De odds som det talas och skrivs mest om är pottoddsen. De övriga penningoddsen kan du fördjupa dig i om du vill finjustera ditt spel, men för att bli en vinnande spelare måste du förstå dig på pottodds. Du har tidigare lärt dig att pottodds är enkla att räkna ut. Det är bara att jämföra hur mycket pengar det för närvarande finns i potten med den insats du måste betala. Om det finns 100 kronor i potten och du ska betala 20 kronor ger potten dig oddsen 100:20, alltså 5:1. Pottoddsen påverkas inte av hur mycket pengar du tidigare har satsat i potten. Pengarna i potten är inte längre dina. Vilken som helst av spelarna kan vinna dem.

Pottoddsen är viktiga då du ska besluta om du vill syna med en hand som troligen inte är den bästa, men som kan utvecklas till en sådan. När en spelare med en stark hand har satsat är frågan: Ska jag folda eller försöka dra ut honom? Nu gäller det att jämföra sannolikheterna för att förbättra handen med det pris som vinnaren får, alltså potten. Om du i det förra exemplet trodde att sannolikheten att förbättra din hand är större än 5:1, alltså en gång av sex, är det på sin plats att syna. Om du räknar med att dina chanser är sämre lönar det sig att folda.

I den förra delen antydde vi att det i limitspel är lättare att räkna pottoddsen i form av insatser. Om det är fem insatser i potten och spelaren framför dig höjer, så finns det sju insatser i den när det är din tur. Av dig förväntas en betalning på två insatser, du får alltså pottoddsen 2:7, förkortat 1:3,5.

När du begrundar förhållandet mellan pottodds och kortodds märker du att en stor pott är ett skäl att fortsätta spela i många situationer, där du annars skulle folda din hand, eftersom du anser dina chanser att vinna för små. En stor pott får många att betala i stället för att folda. Många spelare gör misstaget att se på spelet som ett motsatsförhållande mellan den bästa handen och draghanden. Av det drar man lätt slutsatsen att ju fler betalare, desto troligare att man har ett högt par eller en triss mot sig. Men faktum är, att ju fler betalare, desto bättre odds får du för ditt drag. En stor pott gör svaga händer spelbara.

Vi tar ett exempel till: Du har 9. 7. och floppen är 8. 5. 2.. Det är bara en sexa som kan ge dig en ordentlig hand, en stege. Det är en regnbågsflopp, så du behöver inte oroa dig för eventuella färger. Du har alltså goda skäl att tro att du vinner om du får stegen. Vi är på floppen, så det finns 47 kort som du inte har sett. Bland dem finns de fyra sexorna som kan hjälpa dig. Du har alltså fyra outs och dina kortodds är 4:43 = 1:11. Du lyckas en gång på dussinet. Sannolikheten för att du ska vinna är alltså inte stor.

Du räknar därefter ut pottoddsen. Om de är lägre än chansen att förbättra din hand lönar det sig inte att se turn. Du kan säkert gissa att det är en vanlig situation i det här läget. Det bör finnas minst elva insatser i potten för att du ska kunna betala och se om nästa kort är den sexa du längtar efter. Ju lägre pottoddsen är jämfört med sannolikheten för att förbättra handen, desto större skäl är det att folda – om inte de så kallade implicita oddsen (eng. implied odds) är höga, vilket de kan vara i pot-limit- och no-limitspel. Till dem återkommer vi senare. Det viktiga här är att notera att det vore ett klart misstag att folda, om det finns mer än elva insatser i potten.

Kort- och penningoddsen stiger och sjunker på olika sätt. Sannolikheten 5:1 för att du ska förbättra din hand är större än sannolikheten 7:1. När du vet sannolikheten X:1 för att din hand ska förbättras, måste talet Y:1 i pottoddsen vara större än talet X. Att räkna och använda sig av pottodds är i princip enkelt. Om du är underdog med 5:1 och potten erbjuder dig 5:1 eller mera, så ska du betala. Men det måste preciseras en aning. För det första måste du hålla noggrann koll på pottens storlek, vare sig du räknar pengar eller insatser. I online-spel visas pottens storlek som en summa, så då kan det vara enklare att räkna i pengar. På ett traditionellt kasino är det oftast lättare att räkna spelmarker, bara du lär dig de olika markernas färger.

En annan sak du bör tänka på är, att om någon höjer bakom dig drar det ner pottoddsen med nästan hälften. När du räknar pottodds måste du alltid fundera på hur sannolikt det är att någon efter dig höjer och raserar dina odds. Om det t.ex. finns 50 kronor i potten och spelaren före dig betar 10 kronor verkar det som om pottoddsen är 6:1. Du överväger att betala. Men du inser att om det kommer en höjning efter dig, och den synas av den spelare som betade den ursprungliga insatsen, får du bara oddsen 4,5:1 för din betalning (du måste satsa 20 kronor i en pott där det finns 90 kronor). Förutom att oddsen har försämrats har eventuellt antalet outs också sjunkit. Höjningarna och betalningarna skvallrar om att du antagligen har rätt hyfsade händer mot dig.

Penningodds och kortodds går hand i hand. Om sannolikheten för att handen förbättras är större än penningoddsen för insatsen, vinner du på att syna. Om t.ex. oddsen för färg är 5:1 och potten erbjuder tio insatser med insatsen ett (oddsen 10:1) och du anser att färg räcker för att vinna, lönar det sig att syna. Samma sak uttryckt på ett annat sätt: Om sannolikheten att förbättra handen är mindre än penningoddsen förlorar du i längden alltid på att syna. Du har spelat fel, för du har spelat emot oddsen. Nu är det bara turen som kan rädda dig. Fortsätter du att upprepa samma fel finns det i längden ingenting, som kan rädda din spelkassa.

Pott- och övriga penningodds ställer dina vinstchanser i relation till den avkastning du kan förvänta dig på din investering. Ett ofta upprepat talesätt är att ingen hand i Hold’em har något värde, om priset inte är det rätta: ”No hand means nothing, unless the price is right”. Det är ett bra talesätt att komma ihåg. Du tar en större risk då du spelar en hand som troligen inte är den bästa. Precis som på aktiemarknaden måste man också i poker få en högre avkastning för att vilja ta en större risk. Om sannolikheten att förbättra din hand är mycket liten, t.ex. 1:25, lönar det sig att spela enbart om du kan få en ”lottovinst”. Det betyder en pott som har högre odds än 1:25.

Vinner din hand ens om den får hjälp?

Har du en draghand, som behöver hjälp av andra kort, måste du beakta mer än kort- och pottodds. Du har inte nödvändigtvis den bästa handen och då finns det skäl att fundera på om din hand kan vinna ens om du får de rätta hjälpkorten. Den vinner nämligen inte alltid, utan kan förlora på många olika sätt. Du kan dra till en ”död hand” – en hand som inte kan vinna för att någon annan redan har en bättre hand. Motspelaren kan ha en färdig hand eller så kan det kort du väntar på ge någon annan en ännu bättre hand. Ett klassiskt exempel på att dra till en död hand är stegdrag mot kåk.

På floppen märker du till din glädje, att du har ett stegdrag. Det enda du behöver är en kung eller en åtta. Du kanske är medveten om att din motståndare kan ha en nia, alltså triss, och därmed en bättre hand än vad du har. Men du kanske inte ens tänker på att det också finns chans till kåk. Även om du skulle få din stege på turn är given förlorad redan på floppen. Om ditt drag inte dog på floppen kan din motståndare fortfarande få en bättre hand än du på turn. Låt oss säga att din motståndare i det förra exemplet bara har triss på floppen. Då har du inte ett dött drag. Men fastän du får din stege på turn, kan du ändå förlora mot en kåk på river.

I de här situationerna måste du noga räkna ut dina möjligheter att förbättra handen. Ibland måste du kasta dina kort. Om potten är liten lönar det sig inte alltid att dra till en öppen stege. Bra spelare skiljer sig från medelmåttiga genom att de kan känna igen situationer, där riskerna för döda drag är stora eller där chansen att få den bästa handen är för liten. I spel som Hold'em, som använder gemensamma kort, är risken stor att begå sådana misstag.

Man får inte blanda ihop chansen att förbättra handen med chansen att få den bästa handen. Om du misstänker att någon vinner över dig, fastän du skulle pricka ditt drag, kan du inte direkt jämföra kortoddsen med pottoddsen. Vi antar att vinstoddsen är 5:1 och potten erbjuder 7:1. I princip är handen värd en betalning. Men du misstänker att din motståndare har 30 procents chans att få en hand, som är bättre än din, när du får ditt hjälpkort. Nu ligger du inte längre under med 5:1 och kan förbättra din hand till en vinnande hand en gång av sex (alltså med 16,7 procents sannolikhet), för av dessa sex gånger vinner du bara i 70 procent av fallen. Sannolikheten för att du ska vinna är således bara 11,7 procent. Uttryckt i odds är det ungefär 7:1. Det som var en klar syn förvandlades just till en fold.

I praktiken behöver du sällan sitta och bolla med procenttal på det här sättet. Om det finns risk för att dra dött eller bli utdragen, ska du kasta dina kort om kort- och pottoddsen ligger nära varandra. Tighta situationer som dessa leder ofta till förlust, så det lönar sig inte att vara girig. Du bör inte spela i situationer, där du från början har en sämre hand, som troligen inte vinner även om den skulle förbättras. Att syna nu kräver antingen mycket höga pottodds eller att du har ett så bra räknehuvud att du mycket snabbt kan räkna ut de exakta oddsen (i det senare fallet är det ändå osannolikt att du har en spelbar hand…).

De verkliga oddsen

För en van spelare är det ganska enkelt att jämföra pott- och kortodds när det återstår ett kort och det bara är en satsningsrunda kvar. Det är svårare tidigare i spelet, då det ännu återstår fler kort. Räkneoperationen går fel, om du jämför de nuvarande pottoddsen med möjligheten att förbättra din hand med t.ex. två kort, som ännu inte har kommit. Det går inte att räkna så, eftersom man ju måste satsa också under kommande rundor. Även de pengarna måste beaktas, eftersom de försämrar pottoddsen. Å andra sidan är ju möjligheterna att förbättra handen större när det återstår mer än ett kort.

Här gör spelare som bara har bekantat sig med grunderna i oddsräkning ofta fel. En del tror att de har 50 procents chans att få färg, om de själva har fyra kort av samma färg och de fortfarande har två möjligheter att få färgen. Räkneoperationen är felaktig, eftersom av de kort du känner till är fyra dina egna färgkort, ett är det inte. I kortleken finns det alltså färre kort av den färg som passar din hand än av de andra färgerna. I verkligheten är sannolikheten för att ett floppat färgdrag ska bli en färg 35 procent. Grundtanken här är att de kommande insatserna drar ner de nuvarande pottoddsen. Så i praktiken blir många nätt och jämnt spelbara händer sådana du helst ska kasta. Om du tänker spela till slut kan du inte jämföra kortoddsen två kort senare med de pottodds, som rekommenderar att du synar ett kort nu. Du måste addera ihop alla kommande betalningar för att räkna ut den eventuella förlusten ifall du inte får den hand du eftersträvar. Denna siffra ska sedan jämföras med den totala vinstsumman om draget går in. Det talet får du genom att räkna ihop den nuvarande potten och alla kommande insatser minus de egna insatserna. Om pottoddsen blir högre än möjligheten att få handen kan du syna till slutet. I övriga fall ska du folda.

Det här låter svårare än det egentligen är. Det är fråga om enkel addition och division. Det enda besvärliga är att man måste kunna räkna snabbt. I pokerlitteraturen kallas dessa odds för effektiva odds. Det är bara sådana som ger en spelare rätt odds för att se följande kort, om spelaren kommer att vara med till slutet. Beslutet att syna till slutet kan du inte fatta annars, åtminstone inte baserat på pottoddsen. De effektiva oddsen svarar på frågan: ”Vad förlorar jag om jag inte får min hand, och vad vinner jag om jag får den?” Vi ska se på en situation där du efter floppen har fyra kort till en stege utan överkort (t.ex. 98 med floppen AT7). Du tror att du vinner om du fyller stegen. Då det ännu återstår två kort är din chans att få stege ungefär 2,2:1. Du får alltså stege en gång av 3,2 gånger, vilket ger sannolikheten 31 procent. Spelet är 10/20 limit och i potten finns 35 kronor. Det är du och stora mörken som spelar på floppen och han har just betat. Du kanske tänker: ”Mina chanser är 2,2:1 och oddsen är 3,5:1, så det här måste jag syna.”

Men problemet är att du för att se de följande två korten måste syna med 10 kronor nu och med 20 kronor i nästa runda. Du måste alltså tänka så här: ”Om jag inte får min stege förlorar jag 10 kronor på den här rundan och 20 kronor på nästa, vilket är totalt 30 kronor. Om jag får min hand, så vinner jag en pott på 35 kronor plus 20 kronor av min motståndare under följande runda, d.v.s. totalt 55 kronor. Mina odds är inte 3,5:1 utan 55:30, vilket är lika med 1,8:1. Oddsen är sämre än chansen, så jag foldar.” Ett halmstrå är att du kan få betalt på river efter att du har fått din stege. Men om det ligger många stegkort på bordet talar det mot en sådan möjlighet och dessutom kan motspelaren fylla en ännu bättre hand. Ett annat sätt att få oddsen på sin sida är att höja redan på floppen, vilket kan leda till att motståndaren ger upp. Och ibland kan det vara rätt att syna ett kort, fastän de effektiva oddsen säger att du ska folda. Får du inte en färdig hand med det kortet, så fortsätter du inte längre. Sådana situationer uppstår om insatsen stiger mycket på turn. Mera om det lite längre fram.

Om du eller din motståndare är all-in, eller nästan all-in, behöver du inte fundera på effektiva pottodds. Det sista kortet är då gratis eller mycket billigt. Även om de effektiva oddsen säger att du borde folda kan du ändå syna, om det finns goda skäl att tro att motståndaren kommer att checka i nästa runda. Då får du ett gratiskort, precis som i en all-in situation. Kan du se två kort till priset av ett, behöver du inte justera pottoddsen. Men sådana beslut kan du fatta bara om du känner till motståndarens spelvanor och speciellt hans beteende under den pågående spelsessionen och i denna giv.

Satsningsodds

Satsningsoddsen är viktiga, då du ska besluta om det är någon idé att beta eller höja med en draghand. De är beroende av antalet betalare under spelrundan och därför svårare att kalkylera än pottodds. Du måste kunna uppskatta antalet betalare, vilket är svårt, i synnerhet från en tidig position. Höjningar som görs av senare spelare påverkar inte satsningsoddsen direkt, däremot indirekt. Någon potentiell betalare kan ju folda när du höjer. I böcker om spelteori brukar man i regel inte behandla satsningsodds. Kort- och pottoddsen stjäl all uppmärksamhet. Det finns ett gott skäl till det – satsningsoddsen är inte lika viktiga. Att värdera den egna handens utvecklingsmöjligheter, försöka läsa motståndarnas händer och räkna ut pottoddsen är redan det tillräckligt jobbigt med tanke på att man i regel har kort tid på sig att fatta sina beslut.

Det är lättast att beta och höja, då du tror att den egna handen för tillfället är den bästa. Också i den här boken råder vi nybörjare att göra det, även om det ur strikt matematisk synvinkel leder till, att de spelare som gör så kan missa en del bra tillfällen. Väntevärdena för korten och potten säger, att du ska beta eller höja om oddsen för insatsen (antalet betalare under pågående satsningsrunda) är högre än sannolikheten för att din hand blir den bästa. Alltså borde du beta, om du tror att fem spelare synar och du har en hand som är underdog med 4:1. Har du ett färgdrag med A i topp borde du cappa på floppen om du har tre motståndare. Fastän du inte tror att ditt ess leder, får du ändå färg en gång av tre och det finns sammanlagt fyra spelare som bidrar till att potten växer.

Implicita odds

De effektiva oddsen varnar dig för att kommande insatser avsevärt försvagar de pottodds du räknat ut i början. Men läget kan också vara det motsatta. Ibland berättigar inte de omedelbara pottoddsen till en betalning, men du behöver heller inte det berättigandet, om du kan anta att potten kommer att växa rejält. Det är det som avses, då man talar om implicita odds.

Du kan utnyttja implicita odds om du kommer att hänga kvar i potten enbart när du får det kort du vill ha. Får du det vinner du mera. Implicita odds bygger alltså på möjligheten att vinna mer pengar under senare rundor än det just nu finns i potten. Därför har implicita odds den största betydelsen i no-limit och pot-limitspel, där man kan få stora pengar ifall draget går in. I limitspel är de användbara om insatserna stiger mycket på turn och spelet är löst. Är det ordentlig action i potten kompenserar de snabbt växande vinstförväntningarna i viss mån svaga utsikter att vinna potten.

Implicita odds anges som förhållandet mellan den nuvarande insatsen och vinstförväntningarna efter ett lyckat drag. De är väldigt svåra att beräkna, för man skulle behöva kunna förutse vad som kommer att hända i de följande satsningsrundorna. I princip är det återigen fråga om addition och division. I tabellen här ovan konstaterades, att chansen för ett par att utvecklas till en triss på floppen är 8:1. Om potten nu ger 5:1 verkar din hand inte vara spelbar men den kan ändå vara det, om du beaktar de kommande insatserna. Räknar du med implicita odds, är det möjligt att dina pottodds är 8:1, eller rentav högre.

Tidigare hade vi ett exempel där du hade 9. 7. och floppen var 8. 5. 2.. Du behövde en sexa för att få stege. Du räknade ut att kortoddsen var 11:1 och märkte att potten bara gav 5:1. Du foldade – men det kan hända att det ändå skulle ha lönat sig att syna. Får du en sexa på turn, så har du nötterna. Om du dessutom tror att din motståndare kommer att beta på turn, syna din höjning och syna även på river får du det implicita oddset 6:1 (din motståndare sätter 2+2+2 insatser i potten men det kostar bara 1 insats att syna på floppen). Dina effektiva odds och implicita odds ger sammanlagt 11:1, vilket räcker till för att du ska syna på floppen. Om du inte får en sexa på turn så foldar du. Dessutom kan det hända, att en nia räcker för att vinna.

Draghänder har vanligen höga implicita odds. Om de träffar vinner de mycket, samtidigt som du inte förlorar så mycket om de inte utvecklas och foldas i tid. Det hela underlättas av att färgdrag oftast ger tillräckliga odds, och då behöver du inte räkna ut de implicita oddsen. Låga par är spelbara före floppen just p.g.a. de implicita oddsen, om det inte finns risk för en höjning. I praktiken betyder det att du ska ha en bra position och lämpligt sällskap.

Tumregeln är att en spelare oftast kan godta odds som är lite lägre än de exakta oddsen, eftersom de höjs av de implicita oddsen. Du ska ändå inte övervärdera de implicita oddsen genom att göra alltför optimistiska uppskattningar av kommande betalningar och höjningar. I exemplet här ovan var det ganska optimistiskt att anta, att motståndaren skulle beta på turn, syna en höjning och dessutom syna på river. I synnerhet med färgdrag blir man lätt för optimistisk. I verkligheten får det tredje synliga färgkortet ofta många att folda, eller åtminstone checka. Med det tredje stegkortet händer det inte så ofta, eftersom en stege inte märks lika bra som en färg. Du ska inte alltför ofta räkna in presumtiva höjningar i oddsen, för ibland är det osannolikt att höjningarna verkligen görs.

Omvända implicita odds

Det trevliga med implicita odds är alltså att de verkliga oddsen ibland är bättre än de ser ut att vara. Men det kan också vara tvärtom, d.v.s. att dina odds är sämre än de verkar. Det är en fara som kallas för omvända implicita odds. Om de implicita oddsen bygger på att du kan få mer pengar under kommande rundor, bygger de omvända implicita oddsen på risken att du kan förlora mer under de kommande rundorna.

Faran lurar ofta i situationer där du tänker så här: ”Jag kan ha den bästa handen, men jag är inte säker. Det verkar inte finnas några större möjligheter att förbättra den men motståndaren hänger kanske ändå inte med till slutet, så jag tror jag ska syna.” Du misstänker alltså, att du har den bästa handen, men att motståndaren bara spelar, om han har en bättre hand än du. Antingen vinner du lite eller så förlorar du mycket. Så går det ofta om man har en medioker hand. Spelaren tror, att det är den bästa handen och motståndaren verkar beta bekymmerslöst. Kanske bluffar han så det kommer rejält med pengar i potten, och oddsen talar för att du ska syna. Å andra sidan kan motståndaren sluta beta när som helst. Det är inte heller omöjligt att hans hand är bättre. Du kan helt enkelt inte veta det. Det enda du vet är att du vinner bara lite, om du har den bästa handen, men kan förlora mycket om du har den näst bästa handen.

Exempel: På floppen är potten 50 kronor. Det är din tur och du verkar ha pottoddsen 70:20. Du tror att din hand verkligen är den bästa och att din motståndare anar det. Du tror att han lämnar spelet, om du visar hur stark hand du har. Om du vinner, blir det troligen en pott på 70 kronor. Om hans hand är bättre än din, eller blir bättre än din på turn, kan han beta mera. Skulle du sedan förlora, så förlorar du inte bara de 20 kronor som du nu överväger att satsa, utan kanske ytterligare 40 under nästa runda, sammanlagt 60 kronor. Dina odds är kanske inte 70:20 utan 70:60. Om du synar med en sämre hand på floppen tar du en risk på 60 kronor för att vinna en pott på 70 kronor.

Du kan förhålla dig till omvända implicita odds som till implicita odds: Det är bra att veta att de finns, även om du inte aktivt använder dem. Om du är säker på att din motståndare inte betar, om han inte har en bra hand, ska du folda en halvbra hand när han betar. Om du i det förra exemplet bestämde dig för att syna på floppen och sedan foldar då motståndaren kräver 40 kronor har du slutligen bara tagit en risk på 20 kronor för att vinna en pott på 70 kronor.