9 Avancerade strategier

I regel lönar det sig att spela så som vi tidigare sagt – beta med en stark hand, folda en dålig och syna bara om potten är stor i förhållande till vinstmöjligheterna och insatsen. Men detta råd är inte helt oproblematiskt. Genom att följa det vinner du mindre potter än om du låter bli att genast visa styrkan i din hand. Rådet överensstämmer inte heller med målsättningarna i poker: att maximera vinsterna och minimera förlusterna. På längre sikt kan rådet ge dig problem. Ett enkelt spel är alltför tydligt för bra spelare, för lätt att läsa. Ju enklare spelet är, desto färre misstag gör bra spelare. De vet nästan alltid vad motståndaren har på hand.

I detta kapitel ska vi fördjupa oss i avancerade spelstrategier, s.k. skenmanövrer. Du kan vilseleda dina motståndare på två olika sätt i poker. Antingen genom att låtsas att du har en starkare hand än du egentligen har eller, tvärtom, att låtsas ha en svagare hand. Det förra kallas för att bluffa (eng. bluffing). Det finns två olika typer av bluffar: ren bluff (eng. complete bluff, pure bluff) och halvbluff (eng. semibluff). Låtsas du ha en svag hand kan det vara fråga om att checkhöja (eng. check-raise) eller att slowspela (eng. slowplay).

Innan vi går närmare in på dessa taktiska vapen, vill vi säga några ord om att bluffa. Bluffen är den mest kända och samtidigt den mest missförstådda skenmanövern. Bluffen är ett dramatiskt sätt att avgöra ett spel och därför visas den ofta i filmer. De som inte har ett hum om poker tror att bluffen och det därtill hörande ”pokerfejset” är spelets viktigaste beståndsdelar. Sanningen är att bluffen är den mest överreklamerade delen av poker. Visst är det viktigt att kunna bluffa, men inte på långa vägar lika viktigt som att kunna spela bra händer på rätt sätt. Och checkhöjningen är ett minst lika viktigt vapen som bluffen. De flesta medelmåttiga spelare bluffar för mycket, speciellt i limitspel, där det är svårt att lyckas med en bluff. Det kostar ju bara motståndaren en futtig extrainsats att syna. Bluffen passar inte heller mot nybörjare, eftersom det är svårt att bluffa dåliga motståndare.

Samtidigt är bluffen en absolut nödvändig del av pokern. Om motståndaren vet att du aldrig bluffar, så vet han också att du bara betar med bra händer. Då kan han spela sina egna händer mera rätt än annars. En spelare, som alltid spelar enkelt, kan inte förvänta sig att vinna lika mycket pengar som en spelare som bluffar lagom ofta. Bluffen, eller bara risken för en bluff, håller motståndarna på alerten. Bluffen har högt ”reklamvärde” med tanke på framtiden. Sporadiska bluffar döljer inte bara den dåliga hand du har just nu, utan också bra händer i framtiden. Samma sak gäller alla de avancerade spelstrategier vi berättar om här.

En spelare, som bluffar lagom ofta och på olika sätt, är en mycket bättre spelare än den som bluffar antingen för mycket eller för lite. Den spelare som bluffar för mycket har en pokerkarriär fylld av action, men den är också kort och slutar troligen med konkurs. Den som bluffar för lite får aldrig betalt när han har bra kort, och vinner därför nästan ingenting. Men den spelare som bluffar lagom ofta, tvingar hela tiden sina motståndare att ta svåra beslut och en del av dessa är oundvikligen felaktiga.