Då motståndarna bluffar för mycket eller för lite

Den stora gåtan i poker är: ”Har han det han ger sken av att ha, eller har han det inte?” Här ovan förringade vi bluffens betydelse, men då såg vi det ur bluffarens synvinkel. För den som blir bluffad är det en spelmatematisk katastrof för han slutar spela i en situation, där hans väntevärde är mycket positivt och motståndarens mycket negativt.

Hur vet man om motståndaren bluffar? Det kan ingen säkert veta, om man inte sett hans kort. Det hjälper mycket att känna motståndaren, att kunna läsa hans kort, kroppsspråk och beteende. Huvudregeln i fråga om kroppsspråk är att stark betyder svag. Vi människor är så enkelt funtade, att vi ofta försöker dölja den sanna avsikten med vårt agerande genom att avsiktligt ge signaler om motsatsen. Kroppsspråk, eller tells, återkommer vi till senare. Att kunna läsa korten betyder, att du analyserar hela den dittills spelade given. För att avslöja en bluff måste du besvara frågan om allt det motståndaren dittills gjort stämmer överens med den hand han representerar. Om svaret är ”nej” eller ”kanske inte”, finns det skäl att misstänka en bluff.

Att känna igen en bluff kräver erfarenhet och ett gott sinne för poker. Nybörjare brukar inte ha någotdera. För nybörjaren kan vi berätta att den kanske mest typiska situationen, där motståndaren försöker bluffa, är då det kommer ett par på bordet på river. Många spelare betar automatiskt i det läget. Om det sker, trots att spelaren dittills spelat passivt, bluffar han troligen. Det är naturligtvis inte alltid fråga om en bluff, men tillräckligt ofta för att misstanken ska vara välgrundad. Hur stereotypt motspelaren spelar är A och O. Om det som din motståndare gör inte stämmer överens med hans tidigare agerande, ska du misstänka en bluff och skydda dig mot den. Om du misstänker en bluff i slutet av spelet bör du oftast syna om förhållandet mellan pottoddsen och sannolikheten för bluffen är okej, alltså om sannolikheten för en bluff är högre än pottoddsen. Om det finns 100 kronor i potten och det kostar 20 kronor att syna det du misstänker är en bluff (pottoddsen är 5:1), ska du syna, om du anser att sannolikheten för att din motståndare bluffar är större än en av sex (ca 17 procent). Om det återstår kort, måste du också beakta de pengar du senare måste satsa i potten och hur potten växer.

Den spelare som förlitar sig på erfarenhet, pokerlogik och spelteori får en stor fördel genom att bluffa rätt. Bluffar du lagom mycket, tvingar du dina motståndare att göra kostsamma fel. Därför är det viktigt att kunna känna igen bluffar och förhindra att skickliga spelare får spela sitt eget spel. Motståndare som bluffar för mycket eller för lite är inte så farliga. Den vinst de kan få genom att bluffa är liten, obefintlig eller till och med negativ. Låt dem göra fler misstag. Om din motståndare bluffar för mycket, försök få honom att bluffa ännu mera. Bluffar han för lite, försök förhindra att han börjar bluffar mera. De svåraste motståndarna är de som bluffar lagom ofta och lagom omväxlande. Mot sådana gäller det att försöka rubba deras cirklar, så att de börjar bluffa antingen för mycket eller för lite.

När du vet hur bluffbenägen din motspelare är, kan du använda några av de taktiska vapen vi redan bekantat oss med och några tricks. Ett trick är t.ex. att verka enormt intresserad av att syna eller beta genom att pilla på sina spelmarker, då det är motståndarens tur. Detta lyckas dock relativt sällan och kan i värsta fall vändas mot en själv. Erfarna spelare känner nämligen till tricket. Då är det bättre att ta till en gammal beprövad taktik – att syna eller folda.

Om motståndaren bluffar för mycket, kan du egga honom att bluffa ännu mer genom att ofta, men med till synes stor möda, syna hans insatser. Synar du ofta, men helt utan entusiasm, förivrar han sig och bluffar mera. Ditt beteende tyder ju på att du nästan tänkte folda. Det här betyder inte att du ska börja syna alldeles utan urskiljning. Mot spelare som bluffar mycket kan man också checka de flesta starka händer.

Bluffar motståndaren för lite i slutspelet, kan du få honom att bluffa ännu mindre genom att folda lite oftare, men återigen med stor möda. När han märker att du misstänker att han bluffar, kommer han i fortsättningen att beta bara med bra händer. Och du vet (ur hans synvinkel sett) alltför väl vad hans insatser betyder.

Att så här genomtänkt slåss mot bluffar är något en erfaren pokerspelare kan göra när skillnaderna i övrigt är små. Vanligtvis försöker man kontrollera bluffare redan i början av spelet genom att ge intryck av att ha starkare händer än man i verkligheten har. Att uppmuntra andra till bluffar betyder då i praktiken att slowspela och begränsa bluffarna till halvbluffar. Med en aggressiv motspelare kan man ibland checka helt irrationellt för att riktigt egga honom att bluffa.